tisdag 31 juli 2012

Väntar

På Ls nya handläggare ifrån socialen, jag har pratat med henne och jag tycker hon verkar mycket bra. Intresserad och frågar mycket, vilket jag (iallafall) tycker är bra. Dels tyder det på intresse, vilket jag tycker det varit lite av från speciellt stadsdelen.

Jag märker att L är mycket mer intresserad av att medverka i sin egen utredning och behov, som han inte varit förut.
Jag märker också att L märker hur dåligt jag mår, jag tror att det är en av anledningarna till att han verkligen vill ha hjälp. Han har sagt att "-Det blir bättre för båda oss när jag får hjälp, då kan du koncentrera dig på dig själv."

Det gör ont i mig när han säger då, fastän det egentligen är bra ( både för honom och mig). Men i mig väcker det skuldkänslor så fort jag inte orkar, är stark, kan göra allting själv osv. Jag förstår att det inte är sunt att tro sig själv om allt, att vara stark osv.

Det är detta som är medberoende i sin yttersta form. Att vilja undvika (pga skuldkänslor) det som är sunt och dras till det osunda ( klara allt, vara stark osv).

Det är mycket viktigt för mig att verkligen "se igenom" dessa felaktiga automatiserade mönster som inte längre fyller någon funktion.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar